Verchovna Rada
Verchovna Rada Ukrajiny Верховна Рада України | |
Typ | |
---|---|
Utformning | enkammarsystem |
Ledning | |
Talman | Ruslan Stefanchuk (SM) sedan 8 oktober 2021 |
1:e vice talman | Oleksandr Kornienko (SM) sedan 19 oktober 2021 |
2:e vice talman | Olena Kondratiuk (B) sedan 29 augusti 2019 |
Struktur | |
Antal platser | 438 |
Politiska grupper | Regeringen (235)
Stödpartier (36)
Opposition (71)
Övriga (63)
Vakanta (46)
|
Val | |
Senaste valet | 21 Juli 2019 |
Nästa val | Okänt (ursprungligen var valet planerat att äga rum den 29 oktober 2023, men krigslagarna förlängdes till den 13 februari 2024) |
Mötesplats | |
Verhovna Rada-byggnaden, Hrushevskijgatan 5, Kiev | |
Webbplats | |
rada.gov.ua |
Verchovna Rada Ukrajiny (ukrainska: Верховна Рада України) är Ukrainas parlament. På svenska kan namnet översättas till "Ukrainas högsta råd". Namnet är ett arv från den sovjetiska perioden. Parlamentet har tidigare haft 450 ledamöter, men annekteringen av Krim betyder, att det efter valet 26 oktober 2014 blev 12 färre.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Som lagstiftande församling för Ukrainska SSR inrättades år 1919 Allukrainska centrala verkställande kommittén, som år 1922 underordnades Sovjetunionens centrala verkställande kommitté. I och med 1938 års tillägg till 1936 års sovjetiska konstitution avskaffades de centrala verkställande kommittéerna och Sovjetunionens högsta sovjet inrättades som högsta lagstiftande organ, men de enskilda sovjetrepublikerna fortsatte ha regionala parlament. Det första valet till Ukrainska SSR:s högsta sovjet var 26 juni 1938.
1990 hölls det första verkliga flerpartivalet till parlamentet och den ukrainska grenen av Sovjetunionens kommunistiska parti vann en överlägsen majoritet.[2] Den 24 augusti 1991 utropade parlamentet Ukraina som en självständig stat.
Partibyten efter valet 2007
[redigera | redigera wikitext]Efter parlamentsvalet 2007 bytte ledamöter vid flera tillfällen partitillhörighet vilket gav upphov till en markant förändrad uppdelning av mandat jämfört med vad parlamentsvalet ursprungligen resulterade i.[3][4] Mellan 2006 och 2010 var detta olagligt enligt det så kallade "imperativa mandatet" i Ukrainas författning men efter 2010 har detta skett i stor utsträckning.
Nyval till parlamentet 7 december 2008
[redigera | redigera wikitext]President Viktor Jusjtjenko upplöste 8 oktober 2008 parlamentet och beslutade att nyval skulle hållas i Ukraina den 7 december, men en domstol frös beslutet att upplösa parlamentet. Det var Julia Tymosjenkos parti, Fäderneslandsförbundet, som överklagade presidentens beslut att upplösa parlamentet. Enligt yrkandet hade presidenten inte rätt att göra det mindre än ett år efter parlamentet tillträdde. Efter domstolens besked lämnade president Viktor Jusjtjenkos parti, Vårt Ukraina, ett eget överklagande. Det var således oklart om och när nyval kunde hållas.[5]
Parlamentsbyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Parlamentsbyggnaden uppfördes i Kiev 1936–1939 i nära anslutning till Marijinskyjpalatset. Den nyklassicistiska byggnaden är ritad av arkitekten Volodymyr Zabolotnyj. Det första mötet av denna sovjetiska Verchovna Rada kunde hållas i maj 1939. Parlamentsbyggnaden skadades under andra världskriget, men renoverades 1945–1947 enligt de ursprungliga ritningarna.
Byggnaden är belägen på Hrusjevskyjgatan i stadsdelen Lypky.
Parlamentets sammansättning efter valet 2007
[redigera | redigera wikitext]- Regionernas parti (175 mandat)
- Julia Tymosjenkos block (156 mandat) (Fäderneslandsförbundet • Reform och ordning • Ukrainas socialdemokratiska parti)
- Vårt Ukraina - Folkets självförvarsblock (72 mandat) (Vårt Ukraina • Framåt Ukraina! • Ukrainas folkrörelse • Ukrainska folkpartiet • Ukrainska republikanska partiet "Samling" • Kristdemokratiska unionen • Europeiska partiet • PORA • Ukrainska nationalistkongressen • Moderlandets försvarsparti)
- Ukrainas kommunistiska parti (27 mandat)
- Lytvynblocket (20 mandat) (Ukrainska folkpartiet • Ukrainas arbetarparti)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ EU-venlige partier står til valgsejr i kriseramte Ukraine - DR
- ^ Subtelny, Orest (2000). Ukraine: A History. University of Toronto Press. sid. s. 576–577. ISBN 0-8020-8390-0
- ^ Депутатські фракції Arkiverad 15 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine., Official website of the Verkhovna Rada.
- ^ BYuT-Batkivschyna parliament faction expels 28 members, Kyiv Post (September 21, 2010)
- ^ ”Oklart om nyval i Ukraina”. Sveriges Television. 11 oktober 2008. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/oklart-om-nyval-i-ukraina?.
- "Ukraine. A Concise Encyclopædia, vol 2", University of Toronto Press 1971, s.80–81. ISBN 0-8020-3261-3.
- "Touring Kyiv", Baltija Druk, Kiev 2002, s.68–69. ISBN 966-96041-3-3.
- Mefford, Svitlana. ”The Building of Verkhovna Rada. History of the sitting place of Ukrainian Parliament”. The Ukrainian Observer (184). Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927235608/http://www.ukraine-observer.com/articles/184/106.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|